Filosofiska har funnits sedan 2011. Sedan start har v\u00e5r vision varit Bildade barn: reflekterande, empatiska, omd\u00f6mesgilla, handlingskraftiga och kunskapst\u00f6rstande.<\/p>\n
Vi driver f\u00f6rskola och grundskola med ett helhetsperspektiv p\u00e5 elevernas intellektuella, sociala och karakt\u00e4rsm\u00e4ssiga utveckling, i en bolagsform d\u00e4r allt eventuellt ekonomiskt \u00f6verskott bibeh\u00e5lls i verksamheten.<\/p>\n
Vi utg\u00e5r fr\u00e5n ett brett bildningsbegrepp med filosofi som profil\u00e4mne. V\u00e5r str\u00e4van \u00e4r en verksamhet d\u00e4r unga m\u00e4nniskor ges m\u00f6jlighet att utvecklas till reflekterande, empatiska, omd\u00f6mesgilla, handlingskraftiga och kunskapst\u00f6rstande individer. Vi tror p\u00e5 ett gemensamt och fokuserat utforskande d\u00e4r eleverna tr\u00e4nas i noggrant t\u00e4nkande och saklig argumentation som ett komplement till mer g\u00e4ngse undervisning.<\/p>\n
Vi \u00e4r pionj\u00e4rer vad g\u00e4ller att ha ett filosofiskt anslag i pedagogisk verksamhet och vi utm\u00e4rker oss i bem\u00e4rkelsen att vi str\u00e4var efter ett mer noggrant t\u00e4nkande med hj\u00e4lp av filosofiska inslag. Den f\u00f6rskole- och skolverksamhet vi bedriver \u00e4r samtidigt helt vanlig och f\u00f6ljer ordinarie l\u00e4roplan och andra styrdokument.<\/p>\n
Bildning och utbildning beskrivs ibland som tv\u00e5 sidor av samma mynt. \u00c5 ena sidan har vi utbildningen, skolg\u00e5ngen som ger oss f\u00e4rdigheter f\u00f6r ett liv och ett arbetsliv, \u00e5 andra sidan har vi bildningen, det som Ellen Key kallade \u201ddet som \u00e4r kvar sedan vi gl\u00f6mt vad vi l\u00e4rt oss\u201d. Ibland avf\u00e4rdas dock bildningsideal som elitistiska och onyttiga. Bildning, menar kritikerna, \u00e4r bara fernissa \u2013 ett slags livsstilsattribut som handlar om att kunna str\u00f6ssla citat runt sig. P\u00e5 Filosofiska menar vi att bildning visst kan handla om h\u00f6gkultur och om att k\u00e4nna till och v\u00e5rda m\u00e4nsklighetens kulturarv \u2013 men bildning handlar om mycket mer, och om allt annat \u00e4n fernissa. Vi ser bildning b\u00e5de som en inre, karakt\u00e4rsm\u00e4ssig utveckling och som en kollektiv process d\u00e4r ett gemensamt utforskande \u00e4r i fokus.<\/p>\n
En bildad m\u00e4nniska \u00e4r en nyfiken m\u00e4nniska som, tillsammans med andra, st\u00e4ndigt s\u00f6ker mer kunskap. Det \u00e4r en m\u00e4nniska som f\u00f6rm\u00e5r reflektera \u00f6ver sin egen roll i v\u00e4rlden, som v\u00e5rdar det gemensamma, men som samtidigt har handlingskraften och omd\u00f6met att ifr\u00e5gas\u00e4tta det som sker i hennes omv\u00e4rld. Den bildade m\u00e4nniskan har sj\u00e4lvk\u00e4nsla och sj\u00e4lvtillit, hon st\u00e4ller fr\u00e5gor om det f\u00f6rflutna och k\u00e4nner sig delaktig och ansvarig inf\u00f6r framtiden. Hon vet att hennes och andras handlingar f\u00e5r konsekvenser b\u00e5de idag och imorgon och hon f\u00f6rm\u00e5r att t\u00e4nka sj\u00e4lvst\u00e4ndigt. Bildning kr\u00e4ver att man l\u00e4r sig lyssna, kompromissa, ompr\u00f6va och argumentera. Estetiska uttryck och kulturupplevelser liksom fr\u00e5gor om h\u00e5llbar utveckling har en naturlig och given plats i denna bildningsprocess.<\/p>\n
Visionsorden utg\u00f6r b\u00e4rande pelare: bildade barn \u00e4r reflekterande, empatiska, omd\u00f6mesgilla, handlingskraftiga och kunskapst\u00f6rstande. Dessa karakt\u00e4rsdrag utvecklas inte per automatik utan kr\u00e4ver anstr\u00e4ngning – den bildade m\u00e4nniskan \u00e4r en m\u00e4nniska som f\u00f6rst\u00e5r att anstr\u00e4ngning inte b\u00f6r undvikas eftersom anstr\u00e4ngningen \u00e4r en av de aspekter som g\u00f6r livet rikare.<\/p>\n
Filosofiskas profil \u00e4r filosofi. Ordet filosofi, fr\u00e5n grekiskans philosophia, betyder k\u00e4rlek till vishet. Denna k\u00e4rlek handlar om att ha en nyfiken attityd och en vilja att \u00f6ka sin kunskap.<\/p>\n
P\u00e5 Filosofiska uppmuntrar vi det noggranna t\u00e4nkandet i en utforskande gemenskap, ett filosoferande som inneb\u00e4r att granska b\u00e5de sig sj\u00e4lv och sin omv\u00e4rld. H\u00e4ri \u00e4r det viktigt att konfrontera sin egen okunskap, att st\u00e4lla fr\u00e5gor om sig sj\u00e4lv och sin omgivning, och om vad man tror att man vet. Filosofin skyr b\u00e5de dogmatism och relativism. Ett argument ska alltid vara v\u00e4lgrundat och genomt\u00e4nkt \u2013 vi n\u00f6jer oss inte med att svara \u201ddet beror p\u00e5\u201d, om det inte leder till att t\u00e4nkandet f\u00f6rdjupas. Vi \u00e4r st\u00e4ndigt beredda att ompr\u00f6va v\u00e5r inst\u00e4llning, och kanske \u00e4ndra uppfattning.<\/p>\n
Filosofi \u00e4r mycket lustfyllt, utvecklande och roligt, men det kan ocks\u00e5 vara kr\u00e4vande och stundtals frustrerande. De allra flesta uppt\u00e4cker dock att det ger l\u00f6n f\u00f6r m\u00f6dan. Vi menar att filosoferande har en positiv inverkan p\u00e5 en m\u00e4nniskas allsidiga mognad och filosofi kan st\u00e4rka den egna sj\u00e4lvk\u00e4nslan, \u00f6ka insikten om det egna ansvaret, handlingskraften och motivationen<\/p>\n
Elever som m\u00f6ter filosofi tidigt i sin utbildning utvecklar en rad f\u00f6rm\u00e5gor och f\u00e4rdigheter. Dessa f\u00f6rm\u00e5gor handlar framf\u00f6r allt om kritiskt t\u00e4nkande, social utveckling och inre karakt\u00e4rsm\u00e4ssig mognad. Det kritiska t\u00e4nkandet \u00e4r betydelsefullt f\u00f6r ett liv som sj\u00e4lvst\u00e4ndig individ och samh\u00e4llsvarelse. Vi beh\u00f6ver det kritiska t\u00e4nkandet f\u00f6r att l\u00f6sa problem, och f\u00f6r att kunna underbygga och f\u00f6rklara v\u00e5ra p\u00e5st\u00e5enden. Vi beh\u00f6ver det f\u00f6r att kunna st\u00e5 emot dogmatism och f\u00f6r att kunna k\u00e4nna igen, f\u00f6rst\u00e5 och behandla olika abstrakta id\u00e9er och v\u00e4rden. Men framf\u00f6r allt beh\u00f6ver vi kritiskt t\u00e4nkande f\u00f6r att kunna v\u00e4rdera och anpassa v\u00e5r f\u00f6rst\u00e5else och kunskap till nya situationer. En filosofielev ges m\u00f6jlighet att tr\u00e4na sitt eget resonerande och omd\u00f6me.<\/p>\n
Filosofi st\u00e4rker ocks\u00e5 elevens spr\u00e5kf\u00e4rdigheter. Hon utvecklar en sofistikerad textf\u00f6rst\u00e5else och en f\u00f6rm\u00e5ga att b\u00e5de ge uttryck f\u00f6r sina egna id\u00e9er och att lyssna p\u00e5 andras. F\u00f6rm\u00e5gan att lyssna p\u00e5 andra \u00e4r ocks\u00e5 viktig f\u00f6r elevens sociala utveckling. Genom samarbete i en utforskande gemenskap utan konkurrens st\u00e4rks f\u00f6rm\u00e5gan att anv\u00e4nda och ifr\u00e5gas\u00e4tta varandras uttalanden f\u00f6r att utveckla sitt eget t\u00e4nkande.<\/p>\n
Den sociala utvecklingen h\u00e4nger ihop med elevens karakt\u00e4rsutveckling. Tillsammans med andra utvecklar eleven f\u00f6rm\u00e5gan och modet att uttrycka sina egna \u00e5sikter, hon f\u00f6rst\u00e5r att se skillnad p\u00e5 personliga konflikter och id\u00e9konflikter, och hon l\u00e4r sig att se vad som \u00e4r ett v\u00e4lgrundat val. Alla dessa f\u00f6rm\u00e5gor f\u00f6rbereder eleven f\u00f6r ett rikt, medvetet och aktivt liv.<\/p>\n
P\u00e5 Filosofiska f\u00e5r eleven uppleva att filosofi \u00e4r b\u00e5de roligt och anstr\u00e4ngande, och att elevens eget engagemang kr\u00e4vs i h\u00f6g grad. En g\u00e5ng i m\u00e5naden har vi ocks\u00e5 storsamling f\u00f6r hela skolan d\u00e5 n\u00e5got \u00e4mne, oftast filosofiskt, tas upp och gestaltas f\u00f6r att sedan arbetas vidare med i respektive klass.<\/p>\n
Filosofi\u00e4mnet finns p\u00e5 schemat varje vecka, i varje \u00e5rskurs fr\u00e5n f\u00f6rskoleklass till \u00e5rskurs 9. Filosofiundervisningen leds av utbildade filosofil\u00e4rare. Beroende p\u00e5 elevernas \u00e5lder och gruppens mognad bearbetas bland annat klassiska dilemman, filosofihistoria och spr\u00e5kfilosofi.<\/p>\n
I filosofi\u00e4mnet arbetar vi med gemensamt, eftert\u00e4nksamt utforskande som ses som allas ansvar. Vi hj\u00e4lps \u00e5t f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6ka hitta b\u00e4ttre l\u00f6sningar p\u00e5 de filosofiska problem som vi tampas med. P\u00e5 Filosofiska utg\u00e5r vi ifr\u00e5n de f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt som har utarbetats av Thomas Wartenberg som ett regelverk f\u00f6r filosofi i grundskolan. De \u00e4r enkla, men vi upprepar dem i allt vi g\u00f6r f\u00f6r att kunna h\u00e5lla meningsfulla samtal:<\/p>\n
Dessa skenbart enkla f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt syftar till att bibeh\u00e5lla f\u00f6ljande filosofiska och kunskapsutvecklande f\u00f6rm\u00e5gor:<\/p>\n
Bildbarhet, uppriktighet och underbyggnad – Vi \u00e4r beredda att lyssna till och ta intryck av vad andra har att s\u00e4ga. Vi uttalar v\u00e5r uppriktiga mening och g\u00f6mmer oss inte bakom auktoriteter. Eleverna underbygger sina st\u00e5ndpunkter genom att s\u00f6ka st\u00f6d i texter eller i sina egna erfarenheter.<\/p>\n
Sj\u00e4lvdisciplin, mod och koncentration – Eleverna hj\u00e4lps \u00e5t att h\u00e5lla en r\u00f6d tr\u00e5d, genom att avgr\u00e4nsa och h\u00e5lla sig till \u00e4mnet. Genom att f\u00f6lja de gemensamma reglerna, som att bygga vidare p\u00e5 vad andra personer har sagt, utvecklas b\u00e5de disciplin och koncentration. Samtidigt uppmuntrar vi varandra att formulera gissningar och tolkningar som kastar nytt ljus \u00f6ver diskussionen.<\/p>\n
Respekt, generositet och \u00f6dmjukhet – Varje deltagares insats bed\u00f6ms vara intressant och d\u00e4rf\u00f6r bryr vi oss om att st\u00e4lla fr\u00e5gor till och lyssna p\u00e5 honom eller henne. Vi \u00e4r beredda att avst\u00e5 fr\u00e5n att l\u00e4gga fram v\u00e5r egen synpunkt f\u00f6r att hj\u00e4lpa n\u00e5gon annan att formulera sin id\u00e9, och var och en ges tid och utrymme f\u00f6r att formulera och omformulera en id\u00e9, utan att bli avbruten.<\/p>\n
Skolan \u00e4gs av Filosofiska i Sverige AB (svb) d\u00e4r svb betyder s\u00e4rskild vinsutdelningsbegr\u00e4nsning. Alla eventuella vinstmedel beh\u00e5lls i verksamheten f\u00f6r att bygga den vidare.<\/p>\n
Se bifogade \u00e5rsredovisningar:<\/p>\n
\u00c5rsredovisning 2024<\/a><\/span><\/p>\n \u00c5rsredovisning 2022<\/a><\/span><\/p>\n \u00c5rsredovisning 2021<\/a><\/span><\/p>\n \u00c5rsredovisning 2020<\/a><\/span><\/p>\n \u00c5rsredovisning 2019<\/a><\/span><\/p>\n \u00c5rsredovisning 2018<\/a><\/span><\/p>\n \u00c5rsredovisning 2017<\/a><\/span><\/p>\n \u00c5rsredovisning 2016<\/a><\/span><\/p>\n \u00c5rsredovisning 2015<\/a><\/span><\/p>\n \u00c5rsredovisning 2014<\/a><\/span><\/p>\n