Sommartal av rektor Lisa Eklöv, 11 juni 2025

Kan reflektion göra mer skada än nytta? Kan man alltid tänka efter före? 

Är det bättre att säga en snäll lögn än en taskig sanning? Hur gör du för att förstå andra, att så att säga ”gå i någon annans skor”? 

Hur skiljer sig barns och vuxnas perspektiv åt? Varför är det viktigt att vara omdömesgill? 

Vad krävs för mer handlingskraft? Kan man vara för handlingskraftig? 

Är all kunskap bra kunskap? Vad ska man göra om man har drabbats av brainrot? 

Dessa frågor, som ni nog hörde är kopplade till Filosofiskas fem visionsord, har varit med oss under läsåret vid storsamlingar och andra tillfällen.  En enkel och effektiv medicin mot brainrot kan vara just att aktivt ställa frågor. Inom filosofi är frågan ofta viktigare än svaret.  

Vad, hur och varför ingår ofta i frågeställande, där ordet varför är lite extra intressant. Det kan uttryckas som förundran, som nyfikenhet, som vetgirighet… man vill förstå orsak eller anledning eller få förklaring till något. Varför kan också sägas i en anklagande ton. Varför har du inte bäddat sängen? Varför har du inte gjort läxan? Varför kan användas med ganska olika avsikt och de riktigt kunskapstörstande dragen i ordet kan ibland försvinna och i stället tar en negativt ifrågasättande ton över. 

En fråga som kan rymma både anklagande frustration och positiv nyfikenhet är: Varför slänger vi mat? Två elever i åk3, Milla och Lao, ville ta reda på detta och gjorde i vintras en liten forskningsstudie kring Filosofiskas matsvinn. 24 skoldagar i december och januari vägdes allt som slängdes efter skollunchen, noggrant sorterat i tre kategorier: inte min smak, mätt resp. hinner inte. Utslaget på alla skolans elever blev det 15 g per elev/per dag, vilket måste ses som ganska bra. Men som eleverna kom fram till: tänk vad mycket det ändå blir med alla elever, alla dagar under hela grundskoletiden! Milla, Lao och vi andra jobbar vidare med detta.  

Hur mycket svinn blir det efter tårtkalaset idag? 

Många varför-frågor är krångliga då det är svårt att finna enkla svar, eller svaren blir alltför komplexa…. Varför är människor inte alltid snälla mot varandra?  Varför är det så jobbigt att plugga för vissa och lätt för andra? Varför finns skola?  

Det borde väl en rektor ändå kunna svara på? Varför finns skola? Ja, men ska jag svara genom en historisk 2000-årig tillbakablick om skolväsendets uppkomst och utveckling? Eller vill du förstå själva skolans syfte och demokratiska funktion i samhället? Eller vill du höra varför du som individ ha nytta av skola? Det finns mängder med argument för varför skola bör finnas. Motargument säkert också för den delen. 

Men vi som är mitt i det, med elever minst 178 dagar per år, behöver inte räkna upp alla argument för att veta… – Vi bara känner vad vitsen med skola är! Det är roligt och meningsfullt! Och vi lär oss grejer på kuppen! 

De flesta både elever och personal ser nog fram emot skollov nu… och vi vet att vi ses igen i augusti. (Förutom niorna som påbörjar ett nytt skede.) Skönt att slippa skolan ett tag… Men om det inte fanns någon skola att komma tillbaka till? 

Enligt de senaste uppskattningarna från UNESCO går cirka 244 miljoner barn och unga i världen inte i skolan. De flesta av dessa vill nog inget hellre än att gå i skola. Att skänka dessa barn en tanke skadar inte, och samtidigt fundera över sin egen situation, där skola ofta tas för givet. Vi har mycket att vara tacksamma över! 

Tack för ett meningsfullt läsår! 

Länkar till inspelade presentationer som Filosofiska höll 2019 om hur vi arbetar med kulturupplevelser i undervisningen:

Kultur åkF-3

Kultur åk4-6