Filosofi med barn

 

Barn är i sig själva filosofer. De funderar över stora frågor som de också vill kunna diskutera, inte bara få ett svar på. Genom att ha filosofiska samtal med barn stärker vi barnens kritiska, kreativa och empatiska tänkande och erbjuder dem olika perspektiv.

Filosofiska samtal med barn i förskoleåldern är korta, enkla stunder med gemensamt tänkande i fokus. Samtalen utgår alltid från barnens egna filosofiska frågor eller något som pedagogerna uppmärksammat att barnen är nyfikna på. Med barn som ännu inte är verbala börjar vi att leka strukturerade ”filosofi”-lekar, dvs lekar som går ut på att göra en distinktion (sortera), jämföra, eller ge och ta emot. Detta förbereder för samtal där barn så småningom kan särskilja, jämföra och ge och ta emot argument och resonemang. Samtalet är ett gemensamt utforskande där man hjälps åt att hela tiden hitta bättre lösningar.

Vi uppmärksammar lyssnandet som en aktiv handling i ett filosofisamtal. Barnen får möjlighet att ge uttryck för sitt perspektiv men också få till sig de övriga barnens perspektiv.

På Filosofiska arbetar förutom förskollärare och barnskötare även en filosofiutbildad.

Filosofi som profil

Filosofiskas profil är filosofi. Filosofi kommer från det grekiska ordet Philosophia, vilket betyder kärlek till visheten eller vän av insikt. På vår förskola innebär filosoferande reflekterande samtal, vars syfte är att stärka det egna tänkandet – det kritiska, kreativa och empatiska.

I filosoferande för barn, det som på engelska förkortas P4C (Philosophy for children), är ingen fråga för liten eller för stor. Genom det reflekterande samtalet ges barnen möjlighet att utveckla och förfoga över sitt eget resonerande och omdöme. Filosoferande är inte bara meningsfullt och utvecklande, utan också glädjefyllt. Samtalet innebär också en del regler:

  • Samtalet är ett gemensamt utforskande i en eftertänksam dialog och allas ansvar, där man hjälps åt att hela tiden hitta bättre lösningar. Det är inte en debatt med vinnare eller förlorare.
  • Lyssnande
  • Det finns många tänkbara idéer som kan visa sig välgrundade. Men det är inte så, att det inte finns rätt eller fel. Alla svar accepteras inte, eftersom en sådan ståndpunkt inte leder till att tänkandet fördjupas. I analysen kan det alltså bli uppenbart att vissa svar är mer varaktiga.
  • Man måste vara beredd att ompröva och kanske ändra sin uppfattning.
  • Man är beredd att lyssna till och ta intryck av vad andra har att säga.
  • Deltagarna hjälps åt att hålla en röd tråd, genom att avgränsa och hålla sig till ämnet.
  • Man är beredd att formulera djärva gissningar eller tolkningsmöjligheter som kan kasta nytt ljus över diskussionen.
  • Varje deltagare bedöms vara så intressant, att man bryr sig om att ställa frågor till och lyssna på honom eller henne.
  • Var och en ges tid och utrymme för att formulera och omformulera en idé utan att bli avbruten.

Varför har vi valt metoden filosofi för barn? Jo, enligt forskning av Ann S Pihlgren främjar strukturerade filosofiska samtal följande förmågor hos barnen:

  • Förmågan att lösa problem
  • Förmågan att underbygga och förklara sina egna påståenden
  • Förmågan (och viljan) att känna igen, förstå och behandla olika abstrakta idéer och värden
  • Förmågan att värdera och anpassa nödvändig kunskap eller förståelse till andra och nya situationer
  • Förmågan att uttrycka sina egna idéer i tal
  • Förmågan att lyssna och förstå andras synsätt
  • Förmågan att samarbeta i grupp
  • Förmågan till avancerad samarbetande dialog
  • Förmågan att använda (och ifrågasätta) uttalanden från andra för att utveckla sitt eget tänkande
  • Förmågan att använda tyst interaktion för att stödja en samarbetande och respektfull gruppkultur/andra individer
  • Förmågan (och modet) att uttrycka och motivera sina egna ståndpunkter
  • Förmågan att se skillnad på personliga konflikter och idékonflikter

 

Generellt visar forskning, att det finns en stark korrelation mellan skolframgång och barns känsla av intresse och delaktighet. Interaktiva undervisningsmetoder (som att ställa autentiska frågor) tycks skapa en sådan omgivning.

Läs mer om Filosofi för Barn:

http://www.sodrateatern.com
http://cehs.montclair.edu/academic/iapc/
http://www.teachingchildrenphilosophy.org/wiki/Main_Page
http://www.p4c.com
http://www.mtholyoke.edu/omc/kidsphil/stories.html

 

På förskolan Filosofiska

Pedagogerna på förskolan Filosofiska har gått kursen ”Kritiskt tänkande kring värdegrundsfrågor” om 7,5 hp i samarbete med Södertörns högskola och Luleå Tekniska Universitet. Denna kurs syftade till att lära om filosofiska samtal med och för barn. Den leddes av Anders Persson och Liza Haglund. Liza Haglund har utvecklat och drivit Ung filosofi, kurser för unga som gått på Södra teatern i över 10 år. Intresset för filosofi med barn har gett henne möjlighet att delta på en mängd olika konferenser och workshops och hon har fört filosofiska samtal med unga i flera olika länder och i skilda sammanhang.

Filosofiska samtal med barn i förskoleåldern är korta, enkla stunder med gemensamt tänkande i fokus. Samtalen utgår alltid från barnens egna filosofiska frågor. Med barn som ännu inte är verbala börjar vi att leka strukturerade ”filosofi”-lekar, dvs lekar som går ut på att göra en distinktion (sortera), jämföra, eller ge och ta emot. Detta förbereder sedermera för samtal där barn så småningom kan särskilja argument, jämföra, samt ge och ta emot argument och resonemang.