Filosofiska i Skarpnäck

Mussie Stifanos Kiffle har målat av Jaques Louis-Davids Sokrates död. Tavlan finns att beskåda i vår matsal.

Rektor Lisa Eklöv sammanfattar läsåret 2018/2019:

Vi började läsåret med att hälsa på varandra och vi pratade om kopplingen mellan att hälsa och att ha god hälsa.  Vi tror det hänger ihop. När vi ser, hälsar på och bryr oss om varandra, så mår vi bra! Att hälsa på varandra kan till och med ses som en skyldighet vi människor har.

Under höstterminen fortsatte vi att resonera om skyldigheter. Det var riksdagsval under hösten och vi undersökte filosofiskt om vi har en skyldighet att rösta. Allemansrätten var ett annat tema vi tog upp, som berör så väl skyldigheter som rättigheter. Kanske är det främst våra skyldigheter som gör oss till människor?

”Hellre vara en olycklig Sokrates än en glad gris”– vad handlar det kända citatet om? Medan vi människor har samvete, fri vilja, moral och skyldigheter, styrs djuren mer efter sina instinkter. Det kan vara svårt att vara människa. Till vår hjälp har vi idéer och tankar från historiens kända filosofer. På Världsfilosofidagen i november fick varje klass sin egen filosof. Filosofihistorien går nu genom skolan med början på fritids, med Försokratikerna. Därefter kommer klassrummen: Sokrates, Platon, Aristoteles, Hypatia, Descartes, Hume, Wollstonecraft, Kierkegaard och Wittgenstein. Som tur är har vi fler rum så att fler filosofer kan ges plats framöver!

Vilka filosofer kommer att läggas till historien i framtiden? Kommer Du att vara en av dem? Vilken idé skulle du vilja bli förknippad med om 100 år, 1000 år… för evigt?

Vi talar ofta om att det är viktigt att tänka själv, och det är det verkligen. Men det är också mycket viktigt att ta till sig vad andra tänker, och inte minst, vad andra har tänkt genom historien. Vissa tänkare har blivit mer betydelsefulla än andra, kanske för att de kom med en helt ny tanke, för att de kombinerade andras tankar på ett originellt sätt eller för att de tänkte väldigt mycket och väldigt noggrant. En del var inte uppskattade medan de levde, men har senare blivit viktiga. En sådan person var Sokrates (399 f.kr.), som nu finns avbildad i vår matsal!

Vid vårterminens start återvände vi till temat samvete, moral och skyldigheter. Vi tog oss an frågan om fusk. Vad är egentligen fusk? Varför fuskar vi människor, även när vi tycker det är fel? Många av filosofins frågor handlar om hur vi är mot varandra. När vi i början av läsåret pratade om att hälsa kom vi fram till att hej är ett ord av stor vikt. Tack är också ett viktigt och speciellt ord, ofta det första du lär dig i ett nytt språk. Just dessa två ord är mycket betydelsefulla för oss människor. De säger något om hur centralt det är med relationer oss människor emellan.

Ett läsår innehåller så mycket olika saker och det kan vara svårt att urskilja allt som görs – allt blir en enda lång sträcka av dagar och händelser. Sista samlingen för läsåret ville vi därför stanna upp och uppmärksamma prickar och punkter. Prickighet utgörs av enskilda prickar som tillsammans bildar en helhet. En prick kan vara en punkt, vilket är ett återkommande begrepp i skolans värld: tala till punkt, avsluta meningen med punkt, kokpunkt, ha en synpunkt, vara punktlig, vändpunkt… och till slut sätta punkt.

Vi har nu satt punkt för ännu ett bra läsår.

Lisa Eklöv, rektor

Skarpnäck 2019

 

Pedagogiska hörnstenar

Utbildningen, det vill säga metoderna, verktygen, ämnesvalen, och innehållet, oavsett vilket ämne det än rör sig om, genomsyras av bildningsambitionen att få barnens inre förmågor att växa sig starka. Ingen undervisning sker därför utan hänsyn tagen till denna strävan. Att till exempel lära sig ett språk blir inte det enda målet i språkundervisningen eftersom varje undervisningstimme också har att ta hänsyn till det övergripande bildningsmålet.

Helhetstänkande

För att resonemanget om själslig utveckling inte bara ska bli tomma ord krävs ett gediget samarbete över ämnesgränserna, ett samarbete och en samordning som måste ske kontinuerligt. I arbetslagen samarbetar lärarna så att bildning utifrån visionsorden ges utrymme.

Reflekterande metoder

Reflekterande metoder används systematiskt i undervisningen, till exempel det sokratiska samtalet, vilket dels utvecklar elevernas förmåga att tänka kritiskt, kreativt och empatiskt, dels utvecklar elevernas språkfärdigheter och förmåga till samarbete.

Kulturella bildnings- och utbildningsmoment

Genom kulturella bildnings- och utbildningsmoment, t ex scenkonst och konstutställningar, kan en djupare förståelse skapas för den egna personen (jaget), men också för andra, vilket förbättrar inlevelseförmågan samtidigt som eleverna upplever något berikande tillsammans.

Handling

Den fjärde hörnstenen utgörs av Handling, en handling som får sitt uttryck genom ett utåtriktat arbete gentemot omvärlden och samarbeten med olika organisationer utanför skolan. Genom handlingen skapas erfarenheter som inte går att läsa sig till, utan som endast kan fås genom möten med andra. Dessa erfarenheter stärker den egna självkänslan, handlingskraften, motivationen, den solidariska hållningen och förståelsen för att varje individ är del i något större, men också insikten att ”jag kan”; vad individen gör har en betydelse. Som ett led i detta arbete kommer alla pedagoger att bli WCP-certifierade (Se www.worldschildrensprize.org). Utöver detta kommer ett regelbundet samarbete mellan barn och lärare att ske med skolor i andra länder som i vissa fall kommer att drivas av Filosofiska. I Nepal är redan en skola i gång för utsatta barn som Filosofiska tog initiativet till att starta 2012. Filosofiska Nepal finansieras av Filosofiska och genom ett faddersystem.

 

Profil

Filosofiskas profil är filosofi. Sokratiska samtal, ledda av en filosofipedagog, genomförs regelbundet med alla elever. Filosofi kommer från det grekiska ordet Philosophia, vilket betyder kärlek till visheten eller vän av insikt. Frågan vad filosofi är, är dock en filosofisk fråga i sig. Lars Fr. H. Svendsen, filosof och professor vid universitetet i Bergen, skrev i boken Vad är filosofi: ”Att filosofera är att sätta sin självförståelse på spel. Filosofi är inte bara ett sökande efter en yttre vishet, utan den innebär också att man konfronteras med sin egen okunskap, att man ställer frågor om sig själv, om vad man tror att man vet och om vem man är.”

Den grekiska filosofen Sokrates sade: ”Ett liv utan undersökning och självprövning är icke värt att leva för en människa.” Så långt vill inte vi gå, men filosoferandet har en positiv inverkan på en människas utveckling.

I filosoferandet är ingen fråga för liten eller för stor. Genom det reflekterande samtalet ges eleverna möjlighet att utveckla och förfoga över sitt eget resonerande och omdöme. Filosoferande är inte bara meningsfullt och utvecklande, utan också glädjefyllt.

En form av filosofisk dialog är det sokratiska samtalet. Ann S Pihlgren som sitter i styrelsen för Filosofiska har doktorerat i det sokratiska samtalet. Under våren 2016 utbildades alla pedagoger i förskolan och grundskolan i metoden:

 

Exempel på vissa regler i det sokratiska samtalet:

  • Komma väl förberedd till samtalet med en vilja att få ämnet utrett
  • Sträva efter att vara logisk
  • Hålla sig till saken
  • Referera till vad man själv tycker, inte till andra eller till hur det borde vara

 

Samtalet innebär också följande regler:

  • Samtalet är ett gemensamt utforskande i en eftertänksam dialog och allas ansvar, där man hjälps åt att hela tiden hitta bättre lösningar. Det är inte en debatt med vinnare eller förlorare.
  • Lyssnande
  • Det finns många tänkbara idéer som kan visa sig välgrundade. Men det är inte så, att det inte finns rätt eller fel. Alla svar accepteras inte, eftersom en sådan ståndpunkt inte leder till att tänkandet fördjupas. I analysen kan det alltså bli uppenbart att vissa svar är mer varaktiga.
  • Man måste vara beredd att ompröva och kanske ändra sin uppfattning.

 

Utöver det som nämnts ovan kan nämnas vissa kommunikativa dygder:

Bildbarhet: Man är beredd att lyssna till och ta intryck av vad andra har att säga.
Självdisciplin: Man underordnar sig vissa enkla regler för uppförandet, som att bygga vidare på vad andra personer har sagt.
Underbyggnad: Deltagarna försöker underbygga sina ståndpunkter genom att söka stöd i texten eller i sin egen erfarenhet.
Koncentration: Deltagarna hjälps åt att hålla en röd tråd, genom att avgränsa och hålla sig till ämnet.
Uppriktighet: Man uttalar sin uppriktiga mening och gömmer sig inte bakom auktoriteter eller undanhåller idéer som kan vara av betydelse.
Mod: Man är beredd att formulera djärva gissningar eller tolkningsmöjligheter som kan kasta nytt ljus över diskussionen.
Respekt: Varje deltagare bedöms vara så intressant, att man bryr sig om att ställa frågor till och lyssna på honom eller henne.
Generositet: Var och en ges tid och utrymme för att formulera och omformulera en idé utan att bli avbruten.
Hövlighet: Man är beredd att tillfälligt avstå från att lägga fram sin egen synpunkt för att istället hjälpa någon annan att formulera sin idé.
Ödmjukhet: Man är beredd att avstå från att lägga fram sin egen synpunkt helt och hållet, därför att en annan person, eller den vändning hela diskussionen tagit, är viktigare.

 

Det sokratiska samtalets syfte och effekter:

Enligt Pihlgren visar forskningen att deltagarna utvecklar följande förmågor och färdigheter inom fyra områden:

Förmåga till kritiskt analyserande och tänkande

  • Förmåga att lösa problem
  • Förmåga att underbygga och förklara sina egna påståenden
  • Förmåga (och vilja) att känna igen, förstå och behandla olika abstrakta idéer och värden
  • Förmåga att värdera och anpassa nödvändig kunskap eller förståelse till andra och nya situationer
  • Förmåga att organisera material och läsand
  • Strukturen främjar saklighet i argumentationen

 

Språkfärdigheter

  • Läsförmåga (och i vissa fall skrivförmåga)
  • Sofistikerad textförståelse.
  • Förmåga att uttrycka sina egna idéer i tal
  • Förmåga att lyssna och förstå andras synsätt

 

Social utveckling

  • Förmåga att samarbeta i grupp
  • Förmåga till avancerad samarbetande dialog
  • Förmåga att använda (och ifrågasätta) uttalanden från andra för att utveckla sitt eget tänkande
  • Förmåga att använda tyst interaktion för att stödja en samarbetande och respektfull gruppkultur/andra individer
  • De som annars är tysta tar plats i samtalet

 

Karaktärsutveckling

  • Förmåga (och mod) att uttrycka och motivera sina egna ståndpunkter
  • Förmåga att göra mogna val
  • Förmåga att se skillnad på personliga konflikter och idékonflikter
  • Förmåga att använda litteratur, konst och vetenskap som språngbrädor i det egna lärandet

Generellt visar forskning, att det finns en stark korrelation mellan skolframgång och elevens känsla av intresse och delaktighet. Interaktiva undervisningsmetoder (som att ställa autentiska frågor) tycks skapa en sådan omgivning.

Länkar:

http://www.sodrateatern.com
http://cehs.montclair.edu/academic/iapc/
http://www.teachingchildrenphilosophy.org/wiki/Main_Page
http://www.mtholyoke.edu/omc/kidsphil/stories.html

Boken Sokratiska samtal i undervisningen (Studentlitteratur AB, Svenska, 2010-03-25) av Ann S Pihlgren finns att köpa på bland annat Bokus

 

Våra pedagoger och rektorer

Våra pedagoger och rektorer på Filosofiska har en djup förståelse för bildningsmålet och skolans pedagogiska hörnstenar samt en stark vilja att fullt ut engagera sig för att realisera skolans mål och ambitioner.

Våra pedagoger har också en förmåga att, på ett engagerande sätt lära ut sina ämnen och inspirera eleverna, en förmåga som inkluderar det alltid närvarande, men på schemat osynliga, bildningsämnet.

 

Samarbete mellan förskola, skola och fritidsverksamhet

För att skapa en harmonisk dag för barnen, drivs både förskola, grundskola och fritidsverksamhet med samma grundsyn. Regelbundna kontakter mellan pedagoger och föreståndare från de olika verksamheterna skapar en samsyn och bra förutsättningar för att förstå varje barns behov.

Filosofiska har planer på att ha en fadderverksamhet, där alla barn från förskola upp till sjuan har faddrar från de högre årskurserna, vilket skapar en större trygghet för barnen, samtidigt som faddrarnas ansvarskänsla tränas, med bland annat ökat självförtroende och fördjupad inlevelseförmåga som följd. Dessutom är målet att skolans elever blir faddrar för barn som går på skolan Filosofiska Nepal. Denna kontakt kommer att stärka elevernas utveckling ytterligare.

Eftersom elevernas stöd hemifrån varierar, är det viktigt att skolans och fritidsverksamhetens arbete läggs upp på ett sätt så att dessa skillnader i så stor utsträckning som möjligt minskar i betydelse. Skolan och fritidsverksamheten erbjuder därför läxläsning.

En stor utmaning är att öka pojkarnas kunskapsnivåer. Det som tidigare ledde till att flickor lyckades mindre bra i skolan kan bland annat ha berott på stereotypa föreställningar om kvinnlighet. När dessa ifrågasattes kom så småningom de goda resultaten. Det som håller tillbaka pojkarna i dag kan vara en stereotyp föreställning om vad som är manligt. Kanske en bredare definition av manlighet kan sporra pojkarna till större framgång i skolan.

 

Föräldrakontakt

Filosofiska vill ha och inbjuder till en nära föräldrakontakt. Förutom den dagliga kontakten skickas veckobrev till föräldrarna med en återblick på den gångna veckan och en planering för den kommande.

Omdömen i respektive ämnen ges terminsvis och följs upp i utvecklingssamtal.

De individuella utvecklingsplanerna (IUP) upprättas och utvärderas i samband med utvecklingssamtalen. Som underlag för IUP används såväl elevens som lärarens bedömning, utvecklingsmatriser och andra resultatmätningar. Varje IUP omfattar samtliga ämnen, resultat och mål för kommande period.

 

Uppföljning av kunskapsutveckling

Elevernas kunskaper kommer att följas upp på flera nivåer. Genom årliga uppföljningar av kunskapsnivåer, nationella prov och betyg som sammanställs på såväl klassnivå som skolnivå för att kunna göra förbättringar. Genom utvecklingsmatriser, nationella prov och andra mätningar som systematiseras inför utvecklingssamtalen och analyseras i dessa kan varje elevs kunskapsutveckling och sociala mognad följas och nya mål sättas.

 

Arbete mot kränkande behandling

Filosofiskas hela existens och drivkraft har sin utgångspunkt i värdegrundsfrågorna och barnens utveckling mot bl. a ”rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande” (Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, sid 7). Vad beträffar kränkande handlingar råder en nolltolerans, vilket innebär att extra stort fokus läggs på förbyggande verksamhet.

De reflekterande samtalen med sina dagliga etiska ställningstaganden hos såväl personal som elever och som inkluderar bland annat kränkningens alla skepnader, det utåtriktade arbetet, de kreativa undervisningsmomenten, till exempel utnyttjandet av dramat som ett verktyg för att skapa inlevelseförmåga, fadderverksamheten, pedagogernas engagemang, informationsutbytet med föräldrar och kontakten mellan förskola, skola och fritidsverksamhet borgar för en skola utan kränkningar.

Arbetet på Filosofiska är målinriktat och strävar efter att aktivt främja elevers lika rättigheter och möjligheter, dvs. elevernas lika värde. Varje år tar Filosofiska fram en plan som omfattar diskrimineringslagens krav på likabehandling och skollagens krav på en skolmiljö fri från kränkningar.

Behandling som är kränkande tas itu med omedelbart, redan vid första tillfället, helt i enlighet med lagarna. Samtal med de inblandade sker utan fördröjning och föräldrarna informeras omedelbart. Beroende på kränkningens omfattning sker olika åtgärder. I mindre allvarliga fall kan utöver samtal med de inblandade också en intensifiering av vissa frågor rörande beteenden ske i de reflekterande samtalen med hela klassen. Föräldrarna informeras dock alltid.

Om allvarligare kränkningar sker, det vill säga, sådana kränkningar som ryms inom den vedertagna mobbningsdefinitionen, kan det bli nödvändigt att de inblandade och föräldrarna till dessa träffas för att tillsammans göra klart för barnen vad som gäller. Någon speciell modell har vi medvetet valt att inte bestämma oss för ännu. Vi granskar de som finns, men kommer att ta fram en egen. Vi anser dock att det förebyggande arbetet är det som måste prioriteras, så att kränkning inte sker.

 

Kort om mobbningsbegreppet

Enligt National Encyklopedin, NE, definieras mobbning som:
Att en eller flera individer upprepade gånger och under en viss tid tillfogar en annan individ
skada eller obehag. Mobbning förutsätter en viss obalans i styrkeförhållandena: den som blir
utsatt, mobboffret, har svårt att försvara sig mot den eller dem som angriper. Mobbning kan ske direkt, med fysiska eller verbala medel, eller indirekt, t.ex. genom social isolering (”utfrysning”)(National Encyklopedin, www.ne.se).

Denna definition har NE hämtat ifrån Dan Olweus som är mycket etablerad inom forskningen
kring mobbning.

I Skolverkets rapport (Skolverket 1999, rapport nr 180, sid 17) ser man begreppet kränkande behandling som mera ändamålsenligt tack vare dess öppenhet och neutralitet vad beträffar metoder och roller, samtidigt som det på ett annat sätt inkluderar ”främlingsfientliga handlingar, sexuella trakasserier och grovt språkbruk”.

Att mobbningsbegreppet förutsätter upprepade handlingar och ett uppsåt är en fara, eftersom det riskerar att medföra att det som inte ryms inom ramarna för begreppet negligeras. Filosofiska tonar därför ner detta begrepp till förmån för det som ryms inom skollagens definition av kränkande behandling och diskrimineringslagens definition av likabehandling. Genom en nolltolerans för kränkningar minskar därmed risken för kränkningar av det mer allvarliga slaget.

Vi anser att det värdegrundande arbetet med alla dess skilda ingredienser är det viktiga medlet för att reducera alla typer av kränkande behandling. Vi är övertygade om att mycket mer kan göras inom detta arbete från förskola till gymnasium än vad som görs i dag. Det kräver ett annat fokus, ett accentuerat ämnesövergripande arbete och inte minst en stor fantasi i valet av arbetsmetoder. Självinsikt, självförtroende, inlevelseförmåga m m kommer sällan av sig självt – utan måste danas; låter ålderdomligt men är kanske aktuellare och radikalare än någonsin tidigare.