Filosofiska i Skarpnäck

Sommartal av rektor Lisa Eklöv, 10 juni 2022

Efter att elever i åk9 framfört Mental istid med Ebba Grön från 1981 spann rektor vidare:

1981 gick jag i första klass och jag har varit i skolans värld alltsedan dess: 40 år nu. Var skulle jag annars vara? Här finns ju allt: Punk, pennor o papper. Lek, läxor o lärande. Reflektion, rörelse o relationer. Känslor, tjat o chanser. Betyg, brandövning o bildning

Mental istid är en deppig titel: de sjöng: Hon är moder dator, Den nya tidens centrala punkt, Hon korrigerar ditt Centrala system, Så du passar in i tidens gång, På avstjälpningscentralen, Spelar ingenting längre någon roll, Den nya tiden kom ju så fort, Mitt liv flimrar fort förbi, På ett datakort…

Men Ebba Grön fick inte helt rätt – allt ryms faktiskt inte på ett datakort.

Visst är datorn en central punkt, men faktiskt bara en punkt bland så mycket annat. Det som exempelvis sker här i skolan är långt större och betydligt mer oförutsägbart. Jag tänker inte bara på det som sker varje lektion via lärarens förmedlande, elevers tränande, gemensamt utforskande… utan också på friluftsdagar, studiebesök och kulturupplevelser med andra aktörer än lärare. Efter pandemin hade vi ett uppdämt behov av sådant och detta läsår har klasser vid ca 50 tillfällen upplevt kultur i olika former utanför skolan. Sådant berikar!

Ingenting spelar längre någon roll, hörde vi i Mental Istid. Ebba Grön fick fel igen:

Allt som sker i skolan spelar roll, inte bara det som blir till avgångsbetyg i åk9. Allting kanske inte känns meningsfullt i stunden, men vi vet att skola spelar roll, både för den enskilde och för samhället. (Det bekräftas såväl av forskning som av våra dagliga upplevelser av mening här på Filosofiska.)

Läsåret 21/22 började med resonemang om att tänka outside the box, men ändå inom gemensamma ramar. Raka ramar, men också den viktiga cirkelformen kom i fokus under hösten. Inte minst cirkulärt tänkande är väsentligt, exempelvis återvinning och återanvändning på riktigt. Men ofta är det svårt. Som idag: Vi har inte tillräckligt mycket porslin för att bära ut till dagens tårtkalas, och det skulle också bli ohanterligt med disken. Att be alla ta med sig hemifrån leder till en del krångel eller att många tar engångsmaterial. Tallrikar av palmblad känns trevliga men har fraktats ändå från Indien.  

Det blir idag en stor ”engångsmaterialskuld” som vi försöker kompensera på andra sätt. Kanske märks inte vår medvetenhet och vår idoga strävan gällande naturresurser när ni ser allt papper och annat eleverna tagit hem denna vecka. Men om ni visste vad mycket omdömesgill reflektion och handlingskraft som ligger bakom vartenda papper som används!

Inte sällan hamnar vi i hetsig dialog kring olika värden som ska balanseras. Dialog, debatt, och även fight dryftades på en storsamling om boxning, kontraster, vitt och svart. Vad är att tänka självständigt och hävda egen ståndpunkt, alltmedan vi behöver förstå varandra och lyhört nyansera oss? I varje diskussion aktiveras såväl kunskapstörst som empati.

Och är alla tankar och idéer lika viktiga? Vad skulle vi välja ut om vi bara kunde ta med oss vissa idéer in i framtiden? En av vårens storsamlingar gav en fin skildring av hur filosofen Husserls akademiska verk räddades undan nazisterna  i slutet av 1930-talet.  Tänk om Husserls livsverk hade fördärvats, och världen inte fått ta del av hans filosofi!

Både bildligt och fysiskt vimlar det av käpphästar här på Filosofiska. Hästigheten fick en egen storsamling med ryttare och häst-aforismer. Ett viktigt häst-uttryck är: man kan leda en häst till vatten men inte tvinga den att dricka.  Likväl är det skolplikt. Trots att människor verkligen är olika, har olika behov, och kommer olika väl till sin rätt i skolans värld, så är det något helt fantastisk att vi har en gemensam arena dit alla hör en period i livet. Tack vare det möts vi och tränar på att förhålla oss till varandra. Skolan är inte främst den enskildes angelägenhet. (Då skulle distansstudier i många fall funka bra.) Nej, skolan är en djupt kollektiv och demokratisk angelägenhet. För bildning krävs en social kontext.

Skolan är inte alldeles lätt att få till så att alla verkligen trivs och kan blomstra hela tiden. Men ändå: vad mycket vi faktiskt får uppleva och utveckla tillsammans tack vare att vi ses här varje dag! Vi ser fram emot att ses i augusti igen, men först det traditionsenliga tårtkalaset!

/Lisa

Rektor Lisa Eklöv sammanfattar hösten 2021:

Att tänka utanför boxen, men innanför ramarna, var temat för läsårsstarten 2021.

Varför vi behöver gemensamma ramar, men likväl personligt svängrum, är ett ständigt tema inom skolans värld. Under pandemin har dylika frågor ställts på sin spets och kanske har det lett till att vi blivit mer medvetna om hur vi hänger samman med varandra och hur viktiga de gemensamma ramarna är?

Under pandemin har vi känt oss lite avskärmade, instängda i vår låda, och märkt hur vi saknat intryck utifrån! Denna termin har vi så äntligen rört på oss igen: Det har varit segling med skeppet Constantia, vandring runt Flaten, regelbunden simning och Zumba på skolgården. Åk9 har samverkat med Kärrtorps Gymnasium och bland annat besökt KTH. Förutom Vikingamuseet, Naturhistoriska Riksmuseet, Cosmonova och Scenkonstmuseet har det blivit en del scenkonst på Turteatern, Unga Klara, teater Barbara, teater Fredag, Zebradans och Teater De Vill. Vilken ynnest det är att verka i en stad med så många intressanta institutioner!

Det räcker dock inte att göra en massa aktiviteter och få en massa intryck. Det som upplevs behöver bearbetas, helst både via reflektion och praktiskt skapande, för att kunna bli till lärande och bildning. Detta gäller även lärarna som behöver intryck och stimulans, möjlighet att reflektera tillsammans alltmedan lektioner och projekt skapas. Reflektion tillsammans i kollegiet har bland annat skett med filosofen Jonna Lappalainen som med Simone de Beauvoir som utgångspunkt resonerade om individ och kollektiv. Jonna Lappalainen talade också om bildning, praktisk kunskap och Aristoteles olika kunskapsformer: episteme, techne och fronesis, vilka samtliga behövs för balans och bildning. Ett projekt som involverade både techne och fronesis var lågstadiets FN-vecka med estetiskt skapande där Barnkonventionens artiklar omsattes i film, skulptur, drama, stop-motion och tecknade serier. Ännu mer av skapande och drama har det varit på mellanstadiefritids där en pjäs nu successivt tar form.

Mycket i skolan handlar om boxar, rutor, ramar, scheman och annat som byggs av raka streck. Men cirkeln, som senaste storsamlingen rörde sig runt, är också en viktig form i skolan: vi sitter i ring på golvet, vid cirkelrunda bord i matsalen, vi följer årshjul och gör en massa saker om och om igen, varje dag., varje vecka, varje år. Regelbundet återkommande inslag har betydelse för trygghet, rytm i livet och känsla av samhörighet i en gemensam tillvaro.

Idag firas Världsfilosofidagen och uppmärksammas hos oss lite extra, även om vi ju faktiskt firar filosofin varje dag!

Skarpnäck 18 november 2021

Pedagogiska hörnstenar

Utbildningen, det vill säga metoderna, verktygen, ämnesvalen, och innehållet, oavsett vilket ämne det än rör sig om, genomsyras av bildningsambitionen att få barnens inre förmågor att växa sig starka. Ingen undervisning sker därför utan hänsyn tagen till denna strävan. Att till exempel lära sig ett språk blir inte det enda målet i språkundervisningen eftersom varje undervisningstimme också har att ta hänsyn till det övergripande bildningsmålet.

Länkar till inspelade presentationer som Filosofiska höll 2019 om hur vi arbetar med kulturupplevelser i undervisningen:

Kultur åkF-3

Kultur åk4-6

Helhetstänkande

För att resonemanget om själslig utveckling inte bara ska bli tomma ord krävs ett gediget samarbete över ämnesgränserna, ett samarbete och en samordning som måste ske kontinuerligt. I arbetslagen samarbetar lärarna så att bildning utifrån visionsorden ges utrymme.

Reflekterande metoder

Reflekterande metoder används systematiskt i undervisningen, till exempel det sokratiska samtalet, vilket dels utvecklar elevernas förmåga att tänka kritiskt, kreativt och empatiskt, dels utvecklar elevernas språkfärdigheter och förmåga till samarbete.

Kulturella bildnings- och utbildningsmoment

Genom kulturella bildnings- och utbildningsmoment, t ex scenkonst och konstutställningar, kan en djupare förståelse skapas för den egna personen (jaget), men också för andra, vilket förbättrar inlevelseförmågan samtidigt som eleverna upplever något berikande tillsammans.

Handling

Den fjärde hörnstenen utgörs av Handling, en handling som får sitt uttryck genom ett utåtriktat arbete gentemot omvärlden och samarbeten med olika organisationer utanför skolan. Genom handlingen skapas erfarenheter som inte går att läsa sig till, utan som endast kan fås genom möten med andra. Dessa erfarenheter stärker den egna självkänslan, handlingskraften, motivationen, den solidariska hållningen och förståelsen för att varje individ är del i något större, men också insikten att ”jag kan”; vad individen gör har en betydelse.

 

Profil

Filosofiskas profil är filosofi. Sokratiska samtal, ledda av en filosofipedagog, genomförs regelbundet med alla elever. Filosofi kommer från det grekiska ordet Philosophia, vilket betyder kärlek till visheten eller vän av insikt. Frågan vad filosofi är, är dock en filosofisk fråga i sig. Lars Fr. H. Svendsen, filosof och professor vid universitetet i Bergen, skrev i boken Vad är filosofi: ”Att filosofera är att sätta sin självförståelse på spel. Filosofi är inte bara ett sökande efter en yttre vishet, utan den innebär också att man konfronteras med sin egen okunskap, att man ställer frågor om sig själv, om vad man tror att man vet och om vem man är.”

Den grekiska filosofen Sokrates sade: ”Ett liv utan undersökning och självprövning är icke värt att leva för en människa.” Så långt vill inte vi gå, men filosoferandet har en positiv inverkan på en människas utveckling.

I filosoferandet är ingen fråga för liten eller för stor. Genom det reflekterande samtalet ges eleverna möjlighet att utveckla och förfoga över sitt eget resonerande och omdöme. Filosoferande är inte bara meningsfullt och utvecklande, utan också glädjefyllt.

En form av filosofisk dialog är det sokratiska samtalet. Ann S Pihlgren som sitter i styrelsen för Filosofiska har doktorerat i det sokratiska samtalet. Under våren 2016 utbildades alla pedagoger i förskolan och grundskolan i metoden:

• Komma väl förberedd till samtalet med en vilja att få ämnet utrett
• Sträva efter att vara logisk
• Hålla sig till saken
• Referera till vad man själv tycker, inte till andra eller till hur det borde vara

• Samtalet är ett gemensamt utforskande i en eftertänksam dialog och allas ansvar, där man hjälps åt att hela tiden hitta bättre lösningar. Det är inte en debatt med vinnare eller förlorare.
• Lyssnande
• Det finns många tänkbara idéer som kan visa sig välgrundade. Men det är inte så, att det inte finns rätt eller fel. Alla svar accepteras inte, eftersom en sådan ståndpunkt inte leder till att tänkandet fördjupas. I analysen kan det alltså bli uppenbart att vissa svar är mer varaktiga.
• Man måste vara beredd att ompröva och kanske ändra sin uppfattning.

Utöver det som nämnts ovan kan nämnas vissa kommunikativa dygder:

Bildbarhet: Man är beredd att lyssna till och ta intryck av vad andra har att säga.
Självdisciplin: Man underordnar sig vissa enkla regler för uppförandet, som att bygga vidare på vad andra personer har sagt.
Underbyggnad: Deltagarna försöker underbygga sina ståndpunkter genom att söka stöd i texten eller i sin egen erfarenhet.
Koncentration: Deltagarna hjälps åt att hålla en röd tråd, genom att avgränsa och hålla sig till ämnet.
Uppriktighet: Man uttalar sin uppriktiga mening och gömmer sig inte bakom auktoriteter eller undanhåller idéer som kan vara av betydelse.
Mod: Man är beredd att formulera djärva gissningar eller tolkningsmöjligheter som kan kasta nytt ljus över diskussionen.
Respekt: Varje deltagare bedöms vara så intressant, att man bryr sig om att ställa frågor till och lyssna på honom eller henne.
Generositet: Var och en ges tid och utrymme för att formulera och omformulera en idé utan att bli avbruten.
Hövlighet: Man är beredd att tillfälligt avstå från att lägga fram sin egen synpunkt för att istället hjälpa någon annan att formulera sin idé.
Ödmjukhet: Man är beredd att avstå från att lägga fram sin egen synpunkt helt och hållet, därför att en annan person, eller den vändning hela diskussionen tagit, är viktigare.

Enligt Pihlgren visar forskningen att deltagarna utvecklar följande förmågor och färdigheter inom fyra områden:

• Förmåga att lösa problem
• Förmåga att underbygga och förklara sina egna påståenden
• Förmåga (och vilja) att känna igen, förstå och behandla olika abstrakta idéer och värden
• Förmåga att värdera och anpassa nödvändig kunskap eller förståelse till andra och nya situationer
• Förmåga att organisera material och läsand
• Strukturen främjar saklighet i argumentationen

• Läsförmåga (och i vissa fall skrivförmåga)
• Sofistikerad textförståelse.
• Förmåga att uttrycka sina egna idéer i tal
• Förmåga att lyssna och förstå andras synsätt

Social utveckling

• Förmåga att samarbeta i grupp
• Förmåga till avancerad samarbetande dialog
• Förmåga att använda (och ifrågasätta) uttalanden från andra för att utveckla sitt eget tänkande
• Förmåga att använda tyst interaktion för att stödja en samarbetande och respektfull gruppkultur/andra individer
• De som annars är tysta tar plats i samtalet

Karaktärsutveckling

• Förmåga (och mod) att uttrycka och motivera sina egna ståndpunkter
• Förmåga att göra mogna val
• Förmåga att se skillnad på personliga konflikter och idékonflikter
• Förmåga att använda litteratur, konst och vetenskap som språngbrädor i det egna lärandet

Generellt visar forskning, att det finns en stark korrelation mellan skolframgång och elevens känsla av intresse och delaktighet. Interaktiva undervisningsmetoder (som att ställa autentiska frågor) tycks skapa en sådan omgivning.

Länkar:

http://www.sodrateatern.com
http://cehs.montclair.edu/academic/iapc/
http://www.teachingchildrenphilosophy.org/wiki/Main_Page
http://www.mtholyoke.edu/omc/kidsphil/stories.html

Boken Sokratiska samtal i undervisningen (Studentlitteratur AB, Svenska, 2010-03-25) av Ann S Pihlgren finns att köpa på bland annat Bokus

Våra pedagoger och rektorer på Filosofiska har en djup förståelse för bildningsmålet och skolans pedagogiska hörnstenar samt en stark vilja att fullt ut engagera sig för att realisera skolans mål och ambitioner.

Våra pedagoger har också en förmåga att, på ett engagerande sätt lära ut sina ämnen och inspirera eleverna, en förmåga som inkluderar det alltid närvarande, men på schemat osynliga, bildningsämnet.

 

Samarbete mellan förskola, skola och fritidsverksamhet

För att skapa en harmonisk dag för barnen, drivs både förskola, grundskola och fritidsverksamhet med samma grundsyn. Regelbundna kontakter mellan pedagoger och föreståndare från de olika verksamheterna skapar en samsyn och bra förutsättningar för att förstå varje barns behov.

Filosofiska har planer på att ha en fadderverksamhet, där alla barn från förskola upp till sjuan har faddrar från de högre årskurserna, vilket skapar en större trygghet för barnen, samtidigt som faddrarnas ansvarskänsla tränas, med bland annat ökat självförtroende och fördjupad inlevelseförmåga som följd. Dessutom är målet att skolans elever blir faddrar för barn som går på skolan Filosofiska Nepal. Denna kontakt kommer att stärka elevernas utveckling ytterligare.

Eftersom elevernas stöd hemifrån varierar, är det viktigt att skolans och fritidsverksamhetens arbete läggs upp på ett sätt så att dessa skillnader i så stor utsträckning som möjligt minskar i betydelse. Skolan och fritidsverksamheten erbjuder därför läxläsning.

En stor utmaning är att öka pojkarnas kunskapsnivåer. Det som tidigare ledde till att flickor lyckades mindre bra i skolan kan bland annat ha berott på stereotypa föreställningar om kvinnlighet. När dessa ifrågasattes kom så småningom de goda resultaten. Det som håller tillbaka pojkarna i dag kan vara en stereotyp föreställning om vad som är manligt. Kanske en bredare definition av manlighet kan sporra pojkarna till större framgång i skolan.

Filosofiska vill ha och inbjuder till en nära föräldrakontakt. Förutom den dagliga kontakten skickas veckobrev till föräldrarna med en återblick på den gångna veckan och en planering för den kommande.

Omdömen i respektive ämnen ges terminsvis och följs upp i utvecklingssamtal.

De individuella utvecklingsplanerna (IUP) upprättas och utvärderas i samband med utvecklingssamtalen. Som underlag för IUP används såväl elevens som lärarens bedömning, utvecklingsmatriser och andra resultatmätningar. Varje IUP omfattar samtliga ämnen, resultat och mål för kommande period.

Elevernas kunskaper kommer att följas upp på flera nivåer. Genom årliga uppföljningar av kunskapsnivåer, nationella prov och betyg som sammanställs på såväl klassnivå som skolnivå för att kunna göra förbättringar. Genom utvecklingsmatriser, nationella prov och andra mätningar som systematiseras inför utvecklingssamtalen och analyseras i dessa kan varje elevs kunskapsutveckling och sociala mognad följas och nya mål sättas.

Filosofiskas hela existens och drivkraft har sin utgångspunkt i värdegrundsfrågorna och barnens utveckling mot bl. a ”rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande” (Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, sid 7). Vad beträffar kränkande handlingar råder en nolltolerans, vilket innebär att extra stort fokus läggs på förbyggande verksamhet.

De reflekterande samtalen med sina dagliga etiska ställningstaganden hos såväl personal som elever och som inkluderar bland annat kränkningens alla skepnader, det utåtriktade arbetet, de kreativa undervisningsmomenten, till exempel utnyttjandet av dramat som ett verktyg för att skapa inlevelseförmåga, fadderverksamheten, pedagogernas engagemang, informationsutbytet med föräldrar och kontakten mellan förskola, skola och fritidsverksamhet borgar för en skola utan kränkningar.

Arbetet på Filosofiska är målinriktat och strävar efter att aktivt främja elevers lika rättigheter och möjligheter, dvs. elevernas lika värde. Varje år tar Filosofiska fram en plan som omfattar diskrimineringslagens krav på likabehandling och skollagens krav på en skolmiljö fri från kränkningar.

Behandling som är kränkande tas itu med omedelbart, redan vid första tillfället, helt i enlighet med lagarna. Samtal med de inblandade sker utan fördröjning och föräldrarna informeras omedelbart. Beroende på kränkningens omfattning sker olika åtgärder. I mindre allvarliga fall kan utöver samtal med de inblandade också en intensifiering av vissa frågor rörande beteenden ske i de reflekterande samtalen med hela klassen. Föräldrarna informeras dock alltid.

Om allvarligare kränkningar sker, det vill säga, sådana kränkningar som ryms inom den vedertagna mobbningsdefinitionen, kan det bli nödvändigt att de inblandade och föräldrarna till dessa träffas för att tillsammans göra klart för barnen vad som gäller. Någon speciell modell har vi medvetet valt att inte bestämma oss för ännu. Vi granskar de som finns, men kommer att ta fram en egen. Vi anser dock att det förebyggande arbetet är det som måste prioriteras, så att kränkning inte sker.

Enligt National Encyklopedin, NE, definieras mobbning som:
Att en eller flera individer upprepade gånger och under en viss tid tillfogar en annan individ
skada eller obehag. Mobbning förutsätter en viss obalans i styrkeförhållandena: den som blir
utsatt, mobboffret, har svårt att försvara sig mot den eller dem som angriper. Mobbning kan ske direkt, med fysiska eller verbala medel, eller indirekt, t.ex. genom social isolering (”utfrysning”)(National Encyklopedin, www.ne.se).

Denna definition har NE hämtat ifrån Dan Olweus som är mycket etablerad inom forskningen
kring mobbning.

I Skolverkets rapport (Skolverket 1999, rapport nr 180, sid 17) ser man begreppet kränkande behandling som mera ändamålsenligt tack vare dess öppenhet och neutralitet vad beträffar metoder och roller, samtidigt som det på ett annat sätt inkluderar ”främlingsfientliga handlingar, sexuella trakasserier och grovt språkbruk”.

Att mobbningsbegreppet förutsätter upprepade handlingar och ett uppsåt är en fara, eftersom det riskerar att medföra att det som inte ryms inom ramarna för begreppet negligeras. Filosofiska tonar därför ner detta begrepp till förmån för det som ryms inom skollagens definition av kränkande behandling och diskrimineringslagens definition av likabehandling. Genom en nolltolerans för kränkningar minskar därmed risken för kränkningar av det mer allvarliga slaget.

Vi anser att det värdegrundande arbetet med alla dess skilda ingredienser är det viktiga medlet för att reducera alla typer av kränkande behandling. Vi är övertygade om att mycket mer kan göras inom detta arbete från förskola till gymnasium än vad som görs i dag. Det kräver ett annat fokus, ett accentuerat ämnesövergripande arbete och inte minst en stor fantasi i valet av arbetsmetoder. Självinsikt, självförtroende, inlevelseförmåga m m kommer sällan av sig självt – utan måste danas; låter ålderdomligt men är kanske aktuellare och radikalare än någonsin tidigare.