Filosofiska driver grundskola i Skarpnäck

Den 1 juli 2017 tog Filosofiska formellt över Skarpnäcks fria skola. En egen grundskola är ett viktigt steg i Filosofiskas planer att kunna erbjuda en pedagogisk kontinuitet från förskola till och med gymnasium.

Rektor för den nya grundskolan är Lisa Eklöv. Lisa har de senaste 20 åren arbetat som gymnasielärare i filosofi och naturkunskap. Som förstelärare på Kärrtorps gymnasium, tillika kulturombud, arbetade hon mycket med kulturupplevelser som centrala inslag i undervisningen.

Några ord från Lisa om sig själv:

”Ända sedan början av min lärargärning har jag strävat efter att få ihop allting; kropp och själ, teori och praktik, det lilla och det stora. Att leva som jag lär är något jag eftersträvar och även önskar att hela skolans verksamhet ska genomsyras av. Det räcker således inte att lära om exempelvis miljöfrågor – vi måste också agera miljömedvetet! Min ämneskombination (filosofi och biologi) innebär automatiskt ett tvärvetenskapligt förhållningssätt där jag har förståelse för såväl humanioras som naturvetenskapens villkor. Hållbar utveckling liksom ett brett bildningsideal blir därmed givna utgångspunkter och det koncept som Filosofiska står för är således helt i linje med hur jag vill utveckla en skola!

Eftersom jag arbetat på stora gymnasieskolor med många olika program har jag en bred överblick över vad som väntar elever efter grundskolan, en erfarenhet jag tror kan vara till gagn för att leda verksamhet för yngre åldrar. De uppdrag jag har för Arete Meritering (www.aretemeritering.se) innebär kontakt med lärare från alla stadier i skolsystemet, vilket är berikande för att driva utvecklingsarbete. Vidare håller jag mig uppdaterad vad gäller skolforskning och deltar aktivt i den pedagogiska debatten genom artiklar och föredrag där mitt huvudområde är kulturupplevelsers betydelse för det goda lärandet kopplat till skolans demokratiuppdrag.”

Här bifogas några länkar:

Med de gamla grekerna som förebilder i Skarpnäck, StockholmDirekt, 30/9 2016
Allt hänger på läraren…? Lisa Eklöv S.O.S 4/5 2015.

Nytt vin i gamla läglar, Lisa Eklöv, S.O.S, 2/11 2015
Blogginlägg: Kulturupplevelser i undervisningen – varför och hur, Lisa Eklöv, april 2015 IKT – K som i kultur, Lisa Eklöv, mars 2015
Utveckla variationen av undervisningsformer, Lisa Eklöv, nov 2014

Kommer teatern på provet, Lisa Eklöv, Pedagogiska Magasinet nr4 2014
Brev från en lärare till den nya utbildningsministern, Lisa Eklöv, Svd opinion, 8/10 2014

 

Pedagogiska hörnstenar

Utbildningen, det vill säga metoderna, verktygen, ämnesvalen, och innehållet, oavsett vilket ämne det än rör sig om, genomsyras av bildningsambitionen att få barnens inre förmågor att växa sig starka. Ingen undervisning sker därför utan hänsyn tagen till denna strävan. Att till exempel lära sig ett språk blir inte det enda målet i språkundervisningen eftersom varje undervisningstimme också har att ta hänsyn till det övergripande bildningsmålet.

Helhetstänkande

För att resonemanget om själslig utveckling inte bara ska bli tomma ord krävs ett gediget samarbete över ämnesgränserna, ett samarbete och en samordning som måste ske på vecko- och till och med, dagsbasis. Varje pedagog blir utöver ansvarig för utlärning av sitt ämne också delaktigt ansvarig för det på schemat osynliga ”bildningsämnet”. Detta helhetstänkande och dubbla ansvar anser vi vara en av de största utmaningarna för våra pedagoger och rektorer.

Reflekterande metoder

Reflekterande metoder används systematiskt i undervisningen, till exempel det sokratiska samtalet, vilket dels utvecklar elevernas förmåga att tänka kritiskt, kreativt och empatiskt, dels utvecklar elevernas språkfärdigheter och sociala duglighet.

Kreativa bildnings- och utbildningsmoment

Genom Kreativa bildnings- och utbildningsmoment, t ex drama, kan en djupare förståelse skapas för den egna personen (jaget), men också för andra, vilket förbättrar inlevelseförmågan samtidigt som samarbetet mellan eleverna förbättras och vi-känslan stärks.

Handling

Den fjärde hörnstenen utgörs av Handling, en handling som får sitt uttryck genom ett utåtriktat arbete gentemot omvärlden och samarbeten med olika organisationer utanför skolan. Genom handlingen skapas erfarenheter som inte går att läsa sig till, utan som endast kan fås genom möten med andra. Dessa erfarenheter stärker den egna självkänslan, handlingskraften, motivationen, den solidariska hållningen och förståelsen för att varje individ är del i något större, men också insikten att ”jag kan”; vad individen gör har en betydelse. Som ett led i detta arbete kommer alla pedagoger att bli WCP-certifierade (Se www.worldschildrensprize.org). Utöver detta kommer ett regelbundet samarbete mellan barn och lärare att ske med skolor i andra länder som i vissa fall kommer att drivas av Filosofiska. I Nepal är redan en skola i gång för utsatta barn som Filosofiska tog initiativet till att starta 2012. Filosofiska Nepal finansieras av Filosofiska och genom ett faddersystem.

 

Profil

Filosofiskas profil är filosofi, ett ämne som kommer att ingå på schemat. Filosofi kommer från det grekiska ordet Philosophia, vilket betyder kärlek till visheten eller vän av insikt. Frågan vad filosofi är, är dock en filosofisk fråga i sig. Lars Fr. H. Svendsen, filosof och professor vid universitetet i Bergen, skrev i boken Vad är filosofi: ”Att filosofera är att sätta sin självförståelse på spel. Filosofi är inte bara ett sökande efter en yttre vishet, utan den innebär också att man konfronteras med sin egen okunskap, att man ställer frågor om sig själv, om vad man tror att man vet och om vem man är.”

Den grekiska filosofen Sokrates sade: ”Ett liv utan undersökning och självprövning är icke värt att leva för en människa.” Så långt vill inte vi gå, men filosoferandet har en positiv inverkan på en människas utveckling.

I filosoferandet är ingen fråga för liten eller för stor. Genom det reflekterande samtalet ges eleverna möjlighet att utveckla och förfoga över sitt eget resonerande och omdöme. Filosoferande är inte bara meningsfullt och utvecklande, utan också glädjefyllt.

En form av filosofisk dialog är det sokratiska samtalet. Ann S Pihlgren som sitter i styrelsen för Filosofiska har doktorerat i det sokratiska samtalet. Under våren 2016 utbildades alla pedagoger i förskolan och grundskolan i metoden:

 

Exempel på vissa regler i det sokratiska samtalet:

  • Komma väl förberedd till samtalet med en vilja att få ämnet utrett
  • Sträva efter att vara logisk
  • Hålla sig till saken
  • Referera till vad man själv tycker, inte till andra eller till hur det borde vara

 

Samtalet innebär också följande regler:

  • Samtalet är ett gemensamt utforskande i en eftertänksam dialog och allas ansvar, där man hjälps åt att hela tiden hitta bättre lösningar. Det är inte en debatt med vinnare eller förlorare.
  • Lyssnande
  • Det finns många tänkbara idéer som kan visa sig välgrundade. Men det är inte så, att det inte finns rätt eller fel. Alla svar accepteras inte, eftersom en sådan ståndpunkt inte leder till att tänkandet fördjupas. I analysen kan det alltså bli uppenbart att vissa svar är mer varaktiga.
  • Man måste vara beredd att ompröva och kanske ändra sin uppfattning.

 

Utöver det som nämnts ovan kan nämnas vissa kommunikativa dygder:

Bildbarhet: Man är beredd att lyssna till och ta intryck av vad andra har att säga.
Självdisciplin: Man underordnar sig vissa enkla regler för uppförandet, som att bygga vidare på vad andra personer har sagt.
Underbyggnad: Deltagarna försöker underbygga sina ståndpunkter genom att söka stöd i texten eller i sin egen erfarenhet.
Koncentration: Deltagarna hjälps åt att hålla en röd tråd, genom att avgränsa och hålla sig till ämnet.
Uppriktighet: Man uttalar sin uppriktiga mening och gömmer sig inte bakom auktoriteter eller undanhåller idéer som kan vara av betydelse.
Mod: Man är beredd att formulera djärva gissningar eller tolkningsmöjligheter som kan kasta nytt ljus över diskussionen.
Respekt: Varje deltagare bedöms vara så intressant, att man bryr sig om att ställa frågor till och lyssna på honom eller henne.
Generositet: Var och en ges tid och utrymme för att formulera och omformulera en idé utan att bli avbruten.
Hövlighet: Man är beredd att tillfälligt avstå från att lägga fram sin egen synpunkt för att istället hjälpa någon annan att formulera sin idé.
Ödmjukhet: Man är beredd att avstå från att lägga fram sin egen synpunkt helt och hållet, därför att en annan person, eller den vändning hela diskussionen tagit, är viktigare.

 

Det sokratiska samtalets syfte och effekter:

Enligt Pihlgren visar forskningen att deltagarna utvecklar följande förmågor och färdigheter inom fyra områden:

Förmåga till kritiskt analyserande och tänkande

  • Förmåga att lösa problem
  • Förmåga att underbygga och förklara sina egna påståenden
  • Förmåga (och vilja) att känna igen, förstå och behandla olika abstrakta idéer och värden
  • Förmåga att värdera och anpassa nödvändig kunskap eller förståelse till andra och nya situationer
  • Förmåga att organisera material och läsand
  • Strukturen främjar saklighet i argumentationen

 

Språkfärdigheter

  • Läsförmåga (och i vissa fall skrivförmåga)
  • Sofistikerad textförståelse.
  • Förmåga att uttrycka sina egna idéer i tal
  • Förmåga att lyssna och förstå andras synsätt

 

Social utveckling

  • Förmåga att samarbeta i grupp
  • Förmåga till avancerad samarbetande dialog
  • Förmåga att använda (och ifrågasätta) uttalanden från andra för att utveckla sitt eget tänkande
  • Förmåga att använda tyst interaktion för att stödja en samarbetande och respektfull gruppkultur/andra individer
  • De som annars är tysta tar plats i samtalet

 

Karaktärsutveckling

  • Förmåga (och mod) att uttrycka och motivera sina egna ståndpunkter
  • Förmåga att göra mogna val
  • Förmåga att se skillnad på personliga konflikter och idékonflikter
  • Förmåga att använda litteratur, konst och vetenskap som språngbrädor i det egna lärandet

Generellt visar forskning, att det finns en stark korrelation mellan skolframgång och elevens känsla av intresse och delaktighet. Interaktiva undervisningsmetoder (som att ställa autentiska frågor) tycks skapa en sådan omgivning.

Länkar:

http://www.sodrateatern.com
http://cehs.montclair.edu/academic/iapc/
http://www.teachingchildrenphilosophy.org/wiki/Main_Page
http://www.mtholyoke.edu/omc/kidsphil/stories.html

Boken Sokratiska samtal i undervisningen (Studentlitteratur AB, Svenska, 2010-03-25) av Ann S Pihlgren finns att köpa på bland annat Bokus

 

Vi-känsla

Trots att det med största sannolikhet kommer att uppstå en stark vi-känsla på Filosofiska, en känsla av unicitet, vare sig man går på förskolan eller i grundskolan, kommer denna att ytterligare fördjupas genom att skolan inom ramen för fritidsverksamheten planerar att erbjuda olika aktiviteter utanför skoltid. Eventuellt startar skolan lag inom olika idrotter som sedan kan möta andra skolor, men som också kan delta i olika serier utanför skolan.
Utöver detta tror Filosofiska att en enhetlig skolklädsel skulle kunna vara positiv i alla åldersgrupper, för att motverka modehetsen och ta bort kränkningar som hänger samman med klädsel, även om skolklädsel aldrig skulle bli ett krav från skolans sida. I de unga åldrarna skulle en enhetlig klädsel dessutom motverka stereotypa genusroller. Samtidigt skulle föräldrarnas utgifter för kläder sannolikt minska ganska avsevärt. Något beslut om skolklädsel är dock ännu inte taget.

 

Våra pedagoger och rektorer

Våra pedagoger och rektorer på Filosofiska har en djup förståelse för bildningsmålet och skolans pedagogiska hörnstenar samt en stark vilja att fullt ut engagera sig för att realisera skolans mål och ambitioner.

Våra pedagoger har också en förmåga att, på ett engagerande sätt lära ut sina ämnen och inspirera eleverna, en förmåga som inkluderar det alltid närvarande, men på schemat osynliga, bildningsämnet.

 

Samarbete mellan förskola, skola och fritidsverksamhet

För att skapa en harmonisk dag för barnen, drivs både förskola, grundskola och fritidsverksamhet med samma grundsyn. Regelbundna kontakter mellan pedagoger och föreståndare från de olika verksamheterna skapar en samsyn och bra förutsättningar för att förstå varje barns behov.

Filosofiska har planer på att ha en fadderverksamhet, där alla barn från förskola upp till sjuan har faddrar från de högre årskurserna, vilket skapar en större trygghet för barnen, samtidigt som faddrarnas ansvarskänsla tränas, med bland annat ökat självförtroende och fördjupad inlevelseförmåga som följd. Dessutom är målet att skolans elever blir faddrar för barn som går på skolan Filosofiska Nepal. Denna kontakt kommer att stärka elevernas utveckling ytterligare.

Eftersom elevernas stöd hemifrån varierar, är det viktigt att skolans och fritidsverksamhetens arbete läggs upp på ett sätt så att dessa skillnader i så stor utsträckning som möjligt minskar i betydelse. Skolan och fritidsverksamheten erbjuder därför läxläsning.

En stor utmaning är att öka pojkarnas kunskapsnivåer. Det som tidigare ledde till att flickor lyckades mindre bra i skolan kan bland annat ha berott på stereotypa föreställningar om kvinnlighet. När dessa ifrågasattes kom så småningom de goda resultaten. Det som håller tillbaka pojkarna i dag kan vara en stereotyp föreställning om vad som är manligt. Kanske en bredare definition av manlighet kan sporra pojkarna till större framgång i skolan.

 

Föräldrakontakt

Filosofiska vill ha och inbjuder till en nära föräldrakontakt. Förutom den dagliga kontakten skickas veckobrev till föräldrarna med en återblick på den gångna veckan och en planering för den kommande.

Omdömen i respektive ämnen ges terminsvis och följs upp i utvecklingssamtal.

De individuella utvecklingsplanerna (IUP) upprättas och utvärderas i samband med utvecklingssamtalen. Som underlag för IUP används såväl elevens som lärarens bedömning, utvecklingsmatriser och andra resultatmätningar. Varje IUP omfattar samtliga ämnen, resultat och mål för kommande period.

 

Uppföljning av kunskapsutveckling

Elevernas kunskaper kommer att följas upp på flera nivåer. Genom årliga uppföljningar av kunskapsnivåer, nationella prov och betyg som sammanställs på såväl klassnivå som skolnivå för att kunna göra förbättringar. Genom utvecklingsmatriser, nationella prov och andra mätningar som systematiseras inför utvecklingssamtalen och analyseras i dessa kan varje elevs kunskapsutveckling och sociala mognad följas och nya mål sättas.

 

Elever i behov av särskilt stöd

När behov av särskilt stöd upptäcks är det elevens mentor som är ansvarig för eventuella åtgärder. Om läraren anser sig behöva hjälp väcks frågan i arbetslaget som diskuterar och beslutar om åtgärder. Om eleven befaras inte nå målen för respektive årskurs upprättas ett åtgärdsprogram. Åtgärdsprogrammet upprättas i samråd med elev och förälder och innehåller mål, arbetssätt och tid för utvärdering och uppföljning av åtgärdens resultat. Rektor undertecknar samtliga åtgärdsprogram.

 

Arbete mot kränkande behandling

Filosofiskas hela existens och drivkraft har sin utgångspunkt i värdegrundsfrågorna och barnens utveckling mot bl. a ”rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande” (Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, sid 7). Vad beträffar kränkande handlingar råder en nolltolerans, vilket innebär att extra stort fokus läggs på förbyggande verksamhet.

De reflekterande samtalen med sina dagliga etiska ställningstaganden hos såväl personal som elever och som inkluderar bland annat kränkningens alla skepnader, det utåtriktade arbetet, de kreativa undervisningsmomenten, till exempel utnyttjandet av dramat som ett verktyg för att skapa inlevelseförmåga, fadderverksamheten, pedagogernas engagemang, informationsutbytet med föräldrar och kontakten mellan förskola, skola och fritidsverksamhet borgar för en skola utan kränkningar.

Arbetet på Filosofiska är målinriktat och strävar efter att aktivt främja elevers lika rättigheter och möjligheter, dvs. elevernas lika värde. Varje år tar Filosofiska fram en plan som omfattar diskrimineringslagens krav på likabehandling och skollagens krav på en skolmiljö fri från kränkningar.

Behandling som är kränkande tas itu med omedelbart, redan vid första tillfället, helt i enlighet med lagarna. Samtal med de inblandade sker utan fördröjning och föräldrarna informeras omedelbart. Beroende på kränkningens omfattning sker olika åtgärder. I mindre allvarliga fall kan utöver samtal med de inblandade också en intensifiering av vissa frågor rörande beteenden ske i de reflekterande samtalen med hela klassen. Föräldrarna informeras dock alltid.

Om allvarligare kränkningar sker, det vill säga, sådana kränkningar som ryms inom den vedertagna mobbningsdefinitionen, kan det bli nödvändigt att de inblandade och föräldrarna till dessa träffas för att tillsammans göra klart för barnen vad som gäller. Någon speciell modell har vi medvetet valt att inte bestämma oss för ännu. Vi granskar de som finns, men kommer att ta fram en egen. Vi anser dock att det förebyggande arbetet är det som måste prioriteras, så att kränkning inte sker.

 

Kort om mobbningsbegreppet

Enligt National Encyklopedin, NE, definieras mobbning som:
Att en eller flera individer upprepade gånger och under en viss tid tillfogar en annan individ
skada eller obehag. Mobbning förutsätter en viss obalans i styrkeförhållandena: den som blir
utsatt, mobboffret, har svårt att försvara sig mot den eller dem som angriper. Mobbning kan ske direkt, med fysiska eller verbala medel, eller indirekt, t.ex. genom social isolering (”utfrysning”)(National Encyklopedin, www.ne.se).

Denna definition har NE hämtat ifrån Dan Olweus som är mycket etablerad inom forskningen
kring mobbning.

I Skolverkets rapport (Skolverket 1999, rapport nr 180, sid 17) ser man begreppet kränkande behandling som mera ändamålsenligt tack vare dess öppenhet och neutralitet vad beträffar metoder och roller, samtidigt som det på ett annat sätt inkluderar ”främlingsfientliga handlingar, sexuella trakasserier och grovt språkbruk”.

Att mobbningsbegreppet förutsätter upprepade handlingar och ett uppsåt är en fara, eftersom det riskerar att medföra att det som inte ryms inom ramarna för begreppet negligeras. Filosofiska tonar därför ner detta begrepp till förmån för det som ryms inom skollagens definition av kränkande behandling och diskrimineringslagens definition av likabehandling. Genom en nolltolerans för kränkningar minskar därmed risken för kränkningar av det mer allvarliga slaget.

Vi anser att det värdegrundande arbetet med alla dess skilda ingredienser är det viktiga medlet för att reducera alla typer av kränkande behandling. Vi är övertygade om att mycket mer kan göras inom detta arbete från förskola till gymnasium än vad som görs i dag. Det kräver ett annat fokus, ett accentuerat ämnesövergripande arbete och inte minst en stor fantasi i valet av arbetsmetoder. Självinsikt, självförtroende, inlevelseförmåga m m kommer sällan av sig självt – utan måste danas; låter ålderdomligt men är kanske aktuellare och radikalare än någonsin tidigare.